Ja o Nickan 2012 norge

Saknar så att kunna åka till stallet och höra hästarna mumsa i sig frukosten, för att sedan sela på Nickan för att ta en morgon runda. Att se henne jobba på bra och klipper i öronen,  Höra Nickans hovklamp på sandvägen, för att sedan känna vinden i ansiktet, att känna i armarna en fin Nickan som älskar våra lugna jogging turer tillsammans , för att sedan komma hem och inse att man har halva sandunderlaget med sig hem i hår botten. Det är lycka =)  Att man kan sakna det så mycket. har kört häst konstant sen jag var 11 år. det är nu man inser att man inte tröttnat på sin hobby.
Och ännu mer längtar jag för att få sätta Zita framför vagnen igen. Hon har haft sommarlov sen April. då hon blev inkörd.

Allt slit och pengar man lägger ner på denna hobby, och jag vet varför jag aldrig gett upp. för utan mina travisar VAD skulle jag göra då?! 

Snart snart snart sitter jag och håller i en fin Nickan igen.

 GODNATT // MI