tisdag 3 september 2013

Ett normalt liv

Nu börjar vi få ett normalt liv igen. Att va hemma går nog inte beskriva, det känns så skönt, men att tillbringa dagarna med nykomlingen Linus är helt underbart. Han är ju så snäll , skriker aldrig och är med på det mesta. ( han har inget val heter det väl ) =) 

Under helgen har vi varit i stugan på Åsunda ön , med min mor och far. Invigde den nya bastun vi fått där. Underbart med bastu igen =) så härligt. 
Trivs som fisken i vattnet där. så tyst och lugnt och inga måsten. Man gör det man känner för. Lördag kvällen grillade vi och myste och bastade, söndagen så tog vi en promenad, en ganska lång en, åkte hem över vid 16,30 efter jag matat Linus. kändes lite trist att åka hem över när det är så härligt där och man är "ledig" , kunde lika gärna stannat kvar, MEN inte utan mina pållar. så därför fick man åka hem över, dom måste tränas och skötas dom med. Och komma igång med tävlandet igen.

Linus äter sen i Fredags natt själv ur flaskan. Vi drog ur sonden på söndag kväll, och han käkar 60-70 ml hur bra som helst, ibland går det riktigt sakta, men oftast äter han på 20 minuter. och glömmer man bort rapen så får man sig en dusch av en spya på sig eller i ansiktet, det har jag provat inget att rekommendera. Så en rap det är guld värt om man vill slipp en dusch =)  

Försöker gå minst en gång om dagen  några km. och det är gött. om kilona inte rasar så fort som jag vill så har jag iaf gått ner 15 kg sen Linus föddes. Kan väl säga att kg borde väl tas snabbare ner nu när man håller igång lite och rör på sig varje dag. Än dom 7 veckorna på sjukhuset när man gick mellan sängen och toaletten. så borde det hända lite med kg nu, känns som man har en badring runt magen nu , urk. 
men men får hoppas det försvinner fort. så mycket lättare att lägg på sig kg än att få bort dom . tänk om det vore tvärt om istället vad mycket trevligare det vore ;) 

Linus fick besök igår av mormor och gammel mormor, och fick mera kläder. =) Mormor kommer alltid med ett klädes plagg som hon inte kunde motstå att köpa. =) Samma med moster, henne har vi också fått massa fina kläder av många plagg. 

i morgon besöker vi åter igen sjukhuset för vaccination och doktorn ska titta på Linus och undersöka, samt väga och mätta, ska bli spännande och se vad han väger nu. 

Hoppas Sonden är ett minne blott, det borde den vara då han äter lika mycket som han ska bli sondad. så finns väl ingen anledning till att få tillbaka den. 


Lite info om pållarna.

Niackan tränar på varannan dag 1.2 mil och känns super duper fin, står fast vid tävling början på oktober i Årjäng. P 21 lopp. 

Zita: kör jag själv 3 km, har börjat med helstängt på denna dam då hon är för tittig för att fortsätta med öppet huvudlag, hon tittade verkligen på allt. och kunde inte fokusera på arbete och hon travade då super dåligt. Med helstängt blev det en helt annan häst. travar fint och håller sig rakt på vägen, inge zik zak körning. 

Veterinär Daniel kommer på Torsdag eftermiddag och ska vaccinera Nickan och kolla på Zitas ben, då det troligen fortfarande är aktivt i överbenet bak, så bättre att han kollar och så får jag höra vad han tycker om det ska brännas eller bara låta det vara. det är ju yttre griffelbenet som fått sig en tramp av zarita när Zita var 1 månad. 



Min ögonsten , tiden går fort 7 år har min underbara vovve funnits med mig, och hoppas på många underbara år till, men går inte undgå att tänka på när du inte finns med mig längre. vem ska då gå efter mig, vem ska då komma om kvällarna och säga godnatt, och vem ska då komma och väcka mig på morgonen med en blött nos, vem ska då ligga och värma min säng. och vem ska håra och grusa ner på golvet och i sängen. Inget kommer bli sig likt den dagen den bästa hunden inte finns längre. MIN COOKIE , finns inga ord för hur mycket du betyder för mig. Men våran vänskap kommer ingen att förstå hur mycket du betyder för mig. Glömmer aldrig annonsen jag hittade på dej. och vårt första besök för att träffa dej, och vilken lycka när jag hämtade dej 2 veckor senare, du hade varit med om så mycket och så mycket som du inte var värld att få gå igenom, vår vänskap startade från dagen jag hämtade dej när du var 1 år. och nu är vi oskiljbara. åren går sååå fort. 

MEN än är du frisk och kry, något grå , men vad gör det alla ska vi bli grå håriga. och alla blir vi äldre. 
MIN UNDERBARA Bölelejonets Flaying felicia (Cookie)






Zita som nyfödd , samma dag du föddes. 

Zita och mamma Zarita


Nu sätter jag punkt för denna gång. 

// MI 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar